Ridhjälmarna, kandaren, handskarna och de höga dressyrstövlarna. Vi tittade lite extra på utrustningen när världens bästa dressyrryttare möttes i Aachen – och på vad deras val säger om säkerhet, precision, passform och hästens välfärd.
Dressyr-VM i Aachen bjöd på sport på absolut högsta nivå.
Charlotte ”Lottie” Fry och Glamourdale försvarade sina individuella världsmästartitlar, medan några av världens främsta dressyrekipage gjorde upp om medaljerna.
Men när vi på Svensk Ridsport följer ett mästerskap tittar vi inte bara på resultatlistan.
Vi tittar på detaljerna.
Vilka ridhjälmar väljer ryttarna? Vad sitter på hästarnas huvuden? Varför är handsken så viktig i en sport där kommunikationen kan handla om millimeter? Hur ska en dressyrstövel egentligen sitta? Och vilka egenskaper återkommer när utrustningen ska fungera på absolut högsta nivå?
Samtidigt finns det en fråga som är viktigare än vilken logga som syns:
Hur påverkar utrustningen hästen?
Dressyren befinner sig i en tid där hästvälfärd, passform och hur utrustning faktiskt används diskuteras mer än någonsin. Det tycker vi är positivt.
För att en produkt används av en världsmästare betyder inte automatiskt att den är rätt för varje häst eller ryttare.
Det korta svaret från vår spaning i Aachen är därför:
Elitens utrustning handlar mindre om att använda mer – och mer om precision. Rätt passform, stabilitet, rörelsefrihet, kontakt, säkerhet och hästens komfort återkommer genom hela utrustningen.
Här är några av sakerna vi tittade extra på.
Spotted at aachen
Vilka ridhjälmar använder dressyreliten?
Ridhjälmen har gått från att vara något som skulle smälta in i den klassiska dressyrsilhuetten till att bli en självklar och tekniskt avancerad del av ryttarens utrustning.
Vilka ridhjälmar använder dressyreliten?
På elitnivå handlar hjälmvalet inte bara om säkerhetsstandarder.
Passform, stabilitet, ventilation, vikt och möjlighet att anpassa hjälmen efter huvudformen spelar stor roll när hjälmen ska sitta bekvämt genom framridning, träning och tävling.
Charlotte Fry och KASK
Charlotte Fry är en av KASK profiler inom dressyren.
Det intressanta är inte bara vilket märke som syns på världsmästaren, utan vilka egenskaper som står i centrum.
KASK arbetar mycket med kombinationen av passform, ventilation, stabilitet och låg vikt. Flera modeller har ett självjusterande system baktill som hjälper hjälmen att ligga stabilt runt huvudet. Se mer från Kask.
Det är egenskaper som är lika relevanta på hemmaträningen som på en VM-arena.
Isabell Werth och ABUS Pikeur
En annan tydlig hjälmprofil i Aachen var Isabell Werth, som samarbetar med ABUS Pikeur.
Även tyska Katharina Hemmer har synts i ABUS Pikeur på högsta nivå.
AirLuxe-serien kombinerar ett klassiskt dressyruttryck med bland annat ventilation och ett justerbart passformssystem.
Vad kan vi lära oss av elitens hjälmval?
Det finns ingen ridhjälm som är bäst för alla.
En hjälm kan vara tekniskt avancerad och ha många säkerhetsfunktioner, men den måste framför allt passa din huvudform.
Den ska:
- Sitta stabilt utan att glida.
- Ha rätt storlek och form för ditt huvud.
- Kännas bekväm även under längre ridpass.
- Vara korrekt knäppt och justerad.
- Vara godkänd enligt de säkerhetsstandarder som krävs för din ridning och tävling.
Vår takeaway från Aachen: välj inte hjälm enbart efter vilken ryttare som bär den. Prova olika modeller och hitta den som faktiskt sitter bäst på dig.
Träns och kandar – här måste hästens välfärd stå i centrum
Dressyrens träns och kandar är kanske den del av utrustningen som diskuteras allra mest ur ett hästvälfärdsperspektiv.
Det finns goda skäl till det.
Tränset ligger direkt mot känsliga områden på hästens huvud och är en del av kommunikationen mellan häst och ryttare.
Därför räcker det inte att ett träns beskrivs som anatomiskt eller används av en framgångsrik ryttare.
Utrustningen måste passa den individuella hästen och vara korrekt anpassad.
På senare år har produktutvecklingen gått mot mer anatomiskt formade nackstycken, mjukare vadderingar, förböjda nosgrimmor och konstruktioner som försöker minska eller fördela trycket över känsliga områden.
Det är en utveckling vi tycker är intressant.
Men ett anatomiskt träns innebär inte automatiskt god hästvälfärd.
Hur utrustningen passar och används är fortfarande avgörande.
Kandar – tradition, precision och ansvar
Kandaret är en etablerad del av Grand Prix-dressyren, men samtidigt en av sportens mest omdiskuterade utrustningsdetaljer.
Det tycker vi att man ska kunna prata öppet om.
Ett kandar innebär fler kontaktpunkter än ett vanligt tränsbett och ställer stora krav på ryttarens hand, utbildning och känsla.
Att världens bästa dressyrryttare använder kandar innebär därför inte att det automatiskt är rätt utrustning för fler hästar.
Tvärtom.
Utgångspunkten bör alltid vara att använda så mycket utrustning som situationen kräver – men inte mer än hästen behöver.
För oss handlar bra utrustningsval lika mycket om att kunna välja bort som att välja till.
Med hästen i fokus
Isabell Werth och Schockemöhle Sports
Isabell Werth och Schockemöhle Sports har tillsammans utvecklat en dressyrkollektion där fokus bland annat ligger på passform, anatomisk utformning och tryckfördelning.
Isabell Werth och Schockemöhle Sports
Isabell Werth och Schockemöhle Sports har tillsammans utvecklat en dressyrkollektion där fokus bland annat ligger på passform, anatomisk utformning och tryckfördelning.
I kollektionen finns tränsen Satchmo och Johnny samt kandaret Bella Rose.
Det intressanta för oss är inte framför allt att produkterna bär ett av dressyrens största ryttarnamn.
Det intressanta är utvecklingen mot att hästens anatomi och individuell passform får större betydelse i produktdesignen.
Svensk Ridsport är återförsäljare av Isabell Werth-kollektionen från Schockemöhle Sports och i vårt sortiment finns bland annat Bella Rose-kandaret. Se mer från Schockemöhle.
Men oavsett träns eller kandar bör valet börja med hästen.
Fråga dig:
- Hur ser just min hästs huvudform ut?
- Finns tillräckligt med utrymme runt öronen?
- Var hamnar nackstycket?
- Var ligger nosgrimman?
- Finns det delar som skapar tryck eller skav?
- Kan utrustningen justeras individuellt?
- Hur reagerar hästen när den bär och rids i utrustningen?
Det sista är kanske viktigast av allt.
Nosgrimman – mer är inte bättre
Nosgrimmans funktion och passform har fått allt större uppmärksamhet inom internationell ridsport.
Det välkomnar vi.
FEI har infört ett standardiserat sätt att kontrollera hur hårt nosgrimman sitter vid internationella tävlingar. Det är ett tydligt tecken på att frågan om korrekt anpassning och hästens komfort har fått större betydelse.
Men regler och kontrollverktyg ger bara en miniminivå.
God hästvälfärd kräver mer än att bara klara en kontroll.
En nosgrimma ska inte användas för att dölja signaler från hästen eller spännas hårdare än nödvändigt.
Vi behöver istället fråga:
Hur reagerar hästen?
Tecken på obehag, spänning, skav eller förändrat beteende ska alltid tas på allvar och utrustningens passform bör kontrolleras regelbundet.
Vår takeaway från Aachen
När det gäller träns, kandar och nosgrimmor tycker vi därför inte att den viktigaste frågan är vilket märke världseliten använder.
Vi tittar hellre på:
- Individuell passform.
- Korrekt justering.
- Så få onödiga tryckpunkter som möjligt.
- Rörelsefrihet runt öron och käke.
- En mjuk och stabil kontakt.
- Hästens beteende och reaktioner.
- Regelbunden kontroll av att utrustningen fortfarande passar.
Hästvälfärd börjar inte med produktnamnet. Den börjar med hur vi väljer, anpassar och använder utrustningen.
direkta kontakten med tygeln.
Ridhandskar
Dressyrens kanske minsta men viktigaste kontaktpunkt. Ju bättre kontakten mellan hand, handske och tygel fungerar, desto mindre behöver ryttaren störa kommunikationen.
Ridhandskar – dressyrens kanske minsta men viktigaste kontaktpunkt
I dressyren finns få delar av ryttarens utrustning som är så små men samtidigt så betydelsefulla som ridhandsken.
Handen är den direkta kontakten med tygeln.
På Grand Prix-nivå, där kommunikationen mellan häst och ryttare ska kunna ske med mycket små hjälper, blir kombinationen av grepp, känsla och följsamhet extra viktig.
En handske som glider kan få ryttaren att kompensera genom att hålla hårdare.
En alltför tjock handske kan istället minska känslan.
Det man egentligen söker är motsatsen:
Så mycket grepp som behövs – med så lite störning som möjligt.
Vad ska man leta efter i en dressyrhandske?
En bra ridhandske för dressyr bör:
- Ge stabilt grepp om tygeln.
- Vara tunn och följsam.
- Sitta nära handen.
- Tillåta små rörelser i fingrarna.
- Inte skapa veck eller överflödigt material.
- Behålla greppet när handen blir varm eller fuktig.
Hos Svensk Ridsport finns bland annat Roeckl Vesta Grip Pro, där materialet är utvecklat för att kombinera följsamhet, känsla och grepp. Se mer från Roeckl.
Vår takeaway från Aachen
I dressyr handlar bra grepp inte om att kunna hålla hårdare.
Snarare tvärtom.
Ju bättre kontakten mellan hand, handske och tygel fungerar, desto mindre behöver ryttaren störa kommunikationen.
stöd utan att låsa benet
Dressyrstövlar
En dressyrstövel är ofta konstruerad för att ge mer stöd längs benet än en mjukare hoppstövel, samtidigt som ryttaren behöver kunna använda skänkeln mjukt och precist.
Dressyrstövlar – stöd utan att låsa benet
Titta på ryttarnas ben på ett stort dressyrmästerskap och uttrycket är nästan konsekvent:
Högt skaft. Ren silhuett. Nära passform.
Den klassiska dressyrstöveln lever kvar av en anledning.
En dressyrstövel är ofta konstruerad för att ge mer stöd längs benet än en mjukare hoppstövel, samtidigt som ryttaren behöver kunna använda skänkeln mjukt och precist.
Men precis som med hjälmen finns det ingen modell som är bäst för alla. Se mer dressyrstövlar.
Passformen är avgörande
En tekniskt avancerad dressyrstövel kan fortfarande vara fel om:
- Skaftet är för kort eller för långt.
- Vaden är för vid eller för smal.
- Stöveln trycker bakom knät.
- Fotleden blir för låst.
- Materialet veckar sig på fel ställe.
- Ryttaren tappar kontakten mot hästens sida.
Därför finns dressyrstövlar i flera kombinationer av fotstorlek, vadvidd och skaftlängd.
Hos Svensk Ridsport finns dressyrstövlar från bland annat Cavallo, De Niro, Petrie, Ariat och Mountain Horse.
Vår takeaway från Aachen
Den bästa dressyrstöveln är inte automatiskt den styvaste eller dyraste.
Det är den där ryttarens ben får stöd utan att stöveln stör rörelsen eller känslan mot hästen.
klassiskt uttryck, men funktion närmast hästen
dressyrschabrak
När hästen arbetar med stora rörelser, samling och mycket aktivitet genom rygg och bogar behöver utrustningen runt sadeln ligga stabilt utan att skapa onödigt tryck eller begränsa rörelsen.
Under sadeln – klassiskt uttryck, men funktion närmast hästen
Elitdressyrens schabrak är ofta visuellt nedtonade.
Rent. Klassiskt. Elegant.
Men under det enkla uttrycket finns en viktig funktion.
När hästen arbetar med stora rörelser, samling och mycket aktivitet genom rygg och bogar behöver utrustningen runt sadeln ligga stabilt utan att skapa onödigt tryck eller begränsa rörelsen.
Ett bra dressyrschabrak ska bland annat:
- Ge bra frihet vid manken.
- Ligga stabilt under sadeln.
- Inte skapa veck eller tryckpunkter.
- Hantera svett och fukt.
- Vara skuret för dressyrsadelns längre kåpor.
- Fungera tillsammans med den individuella sadeln och hästens rygg.
Hos Svensk Ridsport finns dressyrschabrak från bland annat Schockemöhle Sports, Lemieux, Eskadron och Kentucky Horsewear. Se alla dressyrsschabrak här.
Här gäller samma princip som med all annan utrustning som ligger direkt mot hästen:
Utseendet kommer efter passformen.
Ett exklusivt schabrak gör ingen nytta om det ligger fel under sadeln.
Vår takeaway från Aachen
Det visuella uttrycket i dressyr kan vara traditionellt.
Men utrustningen närmast hästen måste alltid väljas efter funktion, komfort och rörelsefrihet.
Vad kan vi lära oss av världens bästa dressyrryttare?
Det finns mycket inspiration att hämta från världseliten.
Men elitnivå är inte automatiskt ett facit.
Charlotte Frys utrustning måste fungera för Charlotte Fry och Glamourdale.
Isabell Werths utrustning måste fungera för henne och den häst hon rider.
Din utrustning behöver fungera för dig och din häst.
För ryttaren betyder det bland annat:
- En ridhjälm som verkligen passar huvudformen.
- En ridstövel som ger stöd utan att låsa benet.
- En handske som ger grepp utan att skapa en hårdare hand.
- Utrustning som känns så självklar att ryttaren kan fokusera på ridningen.
För hästen betyder det:
- Utrustning anpassad efter den individuella anatomin.
- Så få onödiga tryckpunkter som möjligt.
- Rörelsefrihet.
- Korrekt justering.
- Regelbunden kontroll av passformen.
- Att hästens beteende och signaler tas på allvar.
- Att vi vågar omvärdera ett produktval om hästen inte verkar trivas med det.
Den bästa utrustningen är inte den som syns på flest mästerskapsryttare.
Den bästa utrustningen är den som hjälper just den hästen och ryttaren att arbeta tillsammans med så lite störning som möjligt.
Och kanske är det den viktigaste lärdomen vi tar med oss från Aachen.
Inte att kopiera världseliten.
Utan att bli lika noggranna med varför vi själva väljer den utrustning vi använder.
